Hem

Astma i ett nötskal – tio frågor och svar om astma

FAKTA | 2020-11-25
Astma i ett nötskal – tio frågor och svar om astma

Tryck över bröstet, väsande andning och ihållande hosta kan vara symtom på astma. Astma är en relativt vanlig sjukdom som drabbar luftvägarna. Men vad är det som orsakar astma, hur påverkas lungorna och hur behandlas sjukdomen? Här får du svar på några vanliga frågor.

Vad är astma?

Om du upplever andfåddhet eller tryck över bröstet, har väsande andning eller lider av ihållande hosta, kan det var tecken på att du har astma.

Astma innebär att luftvägarna i lungorna är känsliga och inflammerade och kan bli irriterade i vissa situationer. Irriterade luftvägar kan producera mer slem och bli trängre, vilket gör att det blir svårt att andas.

Astmasymtom kan förvärras när något irriterar luftvägarna  och kan leda till ett astmaanfall. Det finns ett antal olika utlösande faktorer som kan förvärra symtomen.

Vilka är symtomen på astma?

Alla som har astma utvecklar inte samma kombination av symtom, men det finns några vanliga symtom att vara uppmärksam på.

Ett vanligt symtom på astma är väsande andning, vilket innebär att det hörs ett pipande ljud, särskilt vid utandning. En astmapatient kan också få torrhosta, tryck över bröstet eller svårt att andas under vissa omständigheter, till exempel under träning.

Personer med astma kan uppvisa olika kombinationer av de här symtomen. Vissa kanske bara får symtom ibland, medan andra drabbas ofta. Detta kan klassificeras som ”svår astma”.

Vad är ett astmaanfall?

Ett astmaanfall innebär att astmasymtomen förvärras, så att det blir svårt att andas. Enskilda astmautlösare, till exempel träning, luftvägsinfektioner eller allergier, kan orsaka astmaanfall. Men anfallen kommer inte alltid plötsligt, utan kan utvecklas under några timmar eller till och med några dagar.

Under ett astmaanfall drar musklerna runt luftvägarna ihop sig, luftvägarnas insida svullnar och kroppen producera mer slem.

Du kan känna igen ett astmaanfall genom att vara uppmärksam på tecken som kraftigt väsande in- och utandning, ihållande hosta och sammandragna bröst- och halsmuskler.

Vid ett kraftigt anfall kan personen som får anfallet också ha svårt att prata, få panikkänslor eller svettas. I vissa fall hjälper inte en snabbverkande inhalator inte hjälper.

Astmaanfall kan vara allvarliga om de inte behandlas, så det är viktigt att hålla astman under kontroll med regelbunden medicinering.

Vad orsakar astma?

Det finns flera riskfaktorer som ökar risken för att utveckla astma. Det handlar bland annat om allergier, luftföroreningar och ärftlighet för astma. Man kan förstås utveckla astma utan att ha utsatts för någon av dessa riskfaktorer, men det är mindre sannolikt.

Om du eller någon av dina närstående har astma är det mycket viktigt att känna till vilka faktorer som utlöser den. Då blir det möjligt att hantera dem. Vanliga astmautlösare är bland annat förkylningar och andra luftvägsinfektioner, dammkvalster, husdjursallergier, cigarettrök, träning, stress, ilska, dålig luftkvalitet eller pollen.

Vem utvecklar astma?

Man uppskattar att nästan tio miljoner människor lever med astma i Europa, i alla åldrar och med olika bakgrund – det kan drabba vem som helst.

Många tror att astma enbart är en barnsjukdom. Även om sjukdomen ofta debuterar i barndomen kan den faktiskt utvecklas i alla åldrar. Det är inte alls ovanligt att vuxna utvecklar astma. Astma som debuterar i barndomen kan med hjälp av en god astmabehandling bli bättre när barnet blir äldre. Men vissa barn fortsätter att få astmasymtom även som vuxna.

Om du har ärftlighet för astma eller har allergier löper du större risk att utveckla sjukdomen.

Hur diagnostiseras astma?

Till skillnad från många andra sjukdomar kan det ta lite tid att diagnostisera astma.

Den första du träffar är troligen din läkare, som kan undersöka dina lungor och ställa frågor om din familjs sjukdomshistoria och din livsstil. Läkaren kan även låta dig göra några lungfunktionstester för att kontrollera din andning. Du kan bli ombedd att använda en PEF-mätare, som är en handhållen enhet som du blåser i för att undersöka hur kraftigt och snabbt du kan andas ut.

Efter besöket ombeds du att anteckna dina symtom hemma under en period och kanske prova något läkemedel. Läkaren kan använda all den här informationen för att ställa en diagnos.

Vilken behandling finns för astma?

Det finns för närvarande inget botemedel mot astma, men det finns läkemedel som hjälper till att kontrollera sjukdomen och symtomen. När astman är under kontroll påverkar den inte vardagslivet.

Något av det viktigaste i astmabehandlingen är att ta astmamedicinen enligt den behandlande läkarens ordination. En annan viktig åtgärd är att undvika astmautlösare som förvärrar symtomen.

Det är viktigt att alltid diskutera behandlingen med en läkare, sjuksköterska eller apotekspersonal och se till att du förstår anvisningarna. Om du upplever astmasymtom ofta är det viktigt att tala med en läkare eller sjuksköterska så att ni kan gå igenom symtomen och justera medicinen efter behov.

Astmainhalatorer – vad är förebyggande och snabbverkande läkemedel?

Astma behandlas i första hand med inhalerade läkemedel: förebyggande och snabbverkande.

Ett förebyggande läkemedel behandlar svullnaden och inflammationen i luftvägarna så att symtomen kontrolleras och risken för ett astmaanfall minskar. Det förebyggande läkemedlet måste tas regelbundet oavsett om du känner dig rosslig och andfådd eller inte.

Ett snabbverkande läkemedel, å andra sidan, är ett kort- eller långverkande luftrörsvidgande läkemedel, ett typ av läkemedel som får musklerna runt lungorna att slappna av och öppnar luftvägarna.

Snabbverkande läkemedel behandlar inte den bakomliggande orsaken till astma (inflammationen), så de används endast vid behov. Förebyggande läkemedel är det grundläkemedel som ska tas regelbundet.

Det är viktigt att du vet hur du använder inhalatorn på rätt sätt. Det är många som gör fel! När du har ordinerats det inhalerade läkemedlet bör du få utbildning eller rådgivning så att du lär dig använda inhalatorn på rätt sätt. Om du är osäker på något eller har frågor är det viktigt att du ber personalen på närmaste klinik eller apotek om hjälp.

Går det att leva ett normalt liv med astma?

Det går mycket väl att leva ett normalt liv med astma. Även om det ännu inte finns något botemedel mot astma kan sjukdomen behandlas väl med rätt medicinering och egenvård.

Trots att astma är en livslång sjukdom (dvs. en kronisk sjukdom) kan en effektiv behandling ibland lindra symtomen i en sådan omfattning att de har en mycket liten inverkan på det dagliga livet.

De flesta personer med astma kan vara lika aktiva som alla andra, men personer med svår astma kan uppleva vissa problem med sjukdomen.

Vad ska jag göra om jag misstänker att jag har astma?

Som vid alla misstänkta medicinska tillstånd är det en bra idé att uppsöka läkare så snart som möjligt. Ju snabbare orsaken till andningsproblemen konstateras, desto snabbare går det att tillsammans med läkaren hitta en lösning.

Även om astma är en relativt vanlig sjukdom som för de flesta är mycket lindrig, kan den ändå vara ganska allvarlig om den inte behandlas på rätt sätt. Om du har astma kan du förhindra att den förvärras genom att uppsöka läkare på en gång om du misstänker något problem.


 

Orion investerar i forskning av behandlingsalternativ för människor med astma och KOL och utvecklar produkter inom området. Fokus ligger på säkerhet och kvalitet i varje steg av produktens livscykel samtidigt som vi värnar om miljön. Alla aspekter av hållbarhet – sociala, ekonomiska och miljömässiga – beaktas noggrant under hela livscykeln för en produkt. Hållbarhet är integrerat i hela processen från forskning och utveckling till tillverkning, patientanvändning och kassering av gamla inhalatorer.

Du kan hämta Orions hållbarhetsrapport från 2020 här.

Orion Pharma AB | Golfvägen 2, 182 31 Danderyd | Box 85, 182 11 Danderyd | Sverige | Tel: 08-623 64 40 | infoswe@orionpharma.com
© 2019 Copyright Orion Pharma AB - Review: May 2019 EASYH-381
Integritetsskydd & cookies Kontakt Orion Corporation 2021