Nasala steroider vid allergisk rinokonjunktivit – betydelsen av tidig behandlingsstart

Allergi som folksjukdom

Allergi klassades 2009 av Socialstyrelsen som en folksjukdom¹. Enligt Folkhälsomyndighetens definition avser folksjukdomar tillstånd med hög prevalens och betydande påverkan på befolkningens hälsa under en längre tidsperiod. I en svensk nationell studie från 2015 beräknades den samhällsekonomiska kostnaden för allergisk rinokonjunktivit till cirka 26 miljarder kronor, huvudsakligen relaterat till nedsatt arbets- och studieförmåga, läkemedelskostnader, vårdkonsumtion, sänkt livskvalitet och sömnstörningar².

Regeringen har tillsatt en nationell utredning, ledd av Socialstyrelsen, med syfte att ta fram en nationell strategi för allergiområdet med fokus på förbättrad organisation, diagnostik och behandling inom hälso- och sjukvården^1,3.

Epidemiologi och sjukdomsbörda

Allergisk rinokonjunktivit är en av de vanligaste allergiska sjukdomarna hos såväl barn som vuxna och har en väl dokumenterad koppling till astma och bronkiell hyperreaktivitet⁴. I Sverige återkommer årligen säsongsbunden exponering för luftburna växtallergen. Epidemiologiska data av hög kvalitet har samlats in kontinuerligt under flera decennier^5,6.

Prevalensen av allergisk rinokonjunktivit uppskattas till cirka 28 % hos vuxna och cirka 5 % hos barn^6,7. Sjukdomsbördan är betydande, både ur individ- och samhällsperspektiv².

Patientbeteende och behandlingsmönster

En stor andel patienter med säsongsbunden eller intermittent allergisk rinokonjunktivit egenbehandlar med receptfria läkemedel, samtidigt som många söker vård inom primär- eller specialistsjukvård. Sjukdomen leder till sjukfrånvaro hos cirka 8 % av patienterna, medan omkring 70 % upplever symtom som påverkar sömn, prestation och produktivitet negativt². Detta bidrar till betydande indirekta samhällskostnader².

Epidemiologiska data visar att nästäppa ofta behandlas med avsvällande nässprayer eller perorala antihistaminer, trots att dessa behandlingar inte rekommenderas vid allergisk nästäppa². Långvarig användning av avsvällande nässpray kan leda till rinitis medicamentosa, medan perorala antihistaminer har otillräcklig effekt på nasal obstruktion⁴.

Samband mellan allergisk rinit och astma

Sambandet mellan allergisk rinokonjunktivit, bronkiell hyperreaktivitet och astma är väl etablerat^,. En stor andel patienter med allergisk rinit har samtidig, ofta underdiagnostiserad, astma, vilket gör mötet i primär- och specialistvård till ett viktigt tillfälle för identifiering av samsjuklighet

Vid bedömning av patienter med allergiska näsbesvär bör anamnes avseende astmarelaterade symtom alltid efterfrågas, särskilt nattlig hosta, pipande andning, ansträngningsutlösta symtom och andfåddhet. Ett helhetsperspektiv på luftvägarna – one airway, one disease – rekommenderas i internationella riktlinjer och kan bidra till förbättrad symtomkontroll och minskad risk för otillräckligt behandlad astma.⁴

Allergisk rinokonjunktivit hos barn – särskilda aspekter

Hos barn är prevalensen generellt lägre än hos vuxna, och symtombilden kan vara mer ospecifik. Kronisk nästäppa och snuva hos yngre barn kan även orsakas av adenoidförstoring. Kliniska studier utgör grunden för det uppdaterade vårdprogram där intranasala steroider i åldersanpassad dosering rekommenderas vid symtomgivande adenoidhyperplasi, med god dokumenterad effekt.

Nasala steroider kan således vara ett behandlingsalternativ både vid allergisk rinokonjunktivit och vid besvär relaterade till förstorad adenoid hos barn.⁸

Patofysiologi – inflammation och priming

Allergisk rinokonjunktivit karaktäriseras av en IgE-medierad inflammatorisk respons med frisättning av proinflammatoriska mediatorer. Sjukdomsförloppet kan beskrivas som en successiv inflammatorisk aktivering, så kallad priming, där slemhinnan blir allt mer reaktiv i takt med ökande allergenexponering under pollensäsongen.⁹

Betydelsen av tidig behandlingsstart

För att uppnå optimal symtomkontroll bör farmakologisk behandling, särskilt intranasala steroider, initieras innan symtomdebut. Tidig behandling syftar till att dämpa den inflammatoriska processen innan full priming har etablerats⁹.  Klimatförändringar med tidigare och ibland mer utdragen pollensäsong i Sverige förstärker behovet av tidig behandlingsstart.

Internationella riktlinjer

European Forum for Research and Education in Allergy and Airway Diseases (EUFOREA) har sammanställt evidensbaserade internationella riktlinjer för diagnostik och behandling av allergisk rinit hos barn och vuxna. Dessa riktlinjer baseras på systematiska litteraturgenomgångar och expertkonsensus och finns tillgängliga som praktiska Pocket Guide.¹⁰

Klinisk undersökning och diagnostik

Diagnostiken baseras i första hand på klinisk bedömning. Rekommenderad handläggning omfattar inspektion av nässlemhinnan före och cirka 10 minuter efter avsvällning med lokal avsvällande nässpray, i kombination med en strukturerad allergianamnes inklusive symtom från ögonen och från nedre luftvägarna. I de flesta fall är detta tillräckligt för diagnos⁴.

Testning av atopi med pricktest eller specifikt IgE i serum kan vara av värde vid oklara fall eller inför övervägande av riktad behandling¹¹.

Behandlingsprinciper

Patientutbildning och information utgör en central del av behandlingen. Kronisk nästäppa är det dominerande symtom som driver vårdkontakt vid allergisk rinokonjunktivit. Endast intranasala steroider, med eller utan tillägg av lokalt antihistamin, har visad och kliniskt relevant effekt på nästäppa.⁴

I en publicerad översiktsartikel från det internationella allerginätverket Allergic Rhinitis and it’s impact on asthma (ARIA) rekommenderas nasal steroider med eller utan kombination med lokalt antihistamin mot nästäppan. Det är också viktigt att komma ihåg att behandlingen för en del patienter tar tid för att ge full effekt.⁴

Det är viktigt att informera patienten om att full behandlingseffekt kan dröja, vilket ytterligare motiverar tidig behandlingsstart inför förväntad allergenexponering.

Skribent: Johan Hellgren, Professor/Universitetssjukhusöverläkare

Referenser

1. Socialstyrelsen. Folkhälsorapporten 2009.
2. Cardell LO et al. TOTALL: high cost of allergic rhinitis. npj Prim Care Respir Med. 2016.
3. Nationell strategi inom allergiområdet för en preventiv och jämlik allergivård. 2024 Mar 21. Hämtad 2026 Feb 4, från: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/03/nationell-strategi-inom-allergiomradet-for-en-preventiv-och-jamlik-allergivard/
4. Sousa-Pinto B, Bousquet J, Vieira RJ, Schünemann HJ, Zuberbier T, Bognanni A, et al. Allergic Rhinitis and Its Impact on Asthma (ARIA)-EAACI Guidelines 2024–2025 Revision: Part I – Guidelines on intranasal treatments. 2025. doi:10.1111/all.70131. PMID: 41324154.
5. Eriksson J, Ekerljung L, Rönmark E et al. Update of prevalence of self-reported allergic rhinitis and chronic nasal symptoms among adults in Sweden. Clin Respir J. 2012;6(3):159–168.
6. Bashir MBA et al. Socioeconomic status and different forms of rhinitis in Swedish adults. Clin Transl Allergy. 2024.
7. Westman M, Stjärne P, Asarnoj A, Kull I, van Hage M, Wickman M, Toskala E. Natural course and comorbidities of allergic and nonallergic rhinitis in children. J Allergy Clin Immunol. 2012;129(2):403‑408. doi:10.1016/j.jaci.2011.09.036.
8. 1177 Vårdguiden. Obstruktiv sömnrelaterad andningsstörning (OSDB) hos barn – kunskapsstöd för vårdpersonal. Hämtad 9 februari 2026.
   Tillgänglig från: https://vardpersonal.1177.se/kunskapsstod/vardforlopp/obstruktiv-somnrelaterad-andningsstorning-OSDB-hos-barn/
9. Canonica GW, Compalati E. Minimal persistent inflammation in allergic rhinitis. Clin Exp Immunol. 2009.
10. Hellings PW, Scadding G, Bachert C, Bjermer L et al , EUFOREA treatment algorithm for allergic rhinitis. Rhinology 2020 Dec 1;58(6):618-622. doi: 10.4193/Rhin20.376
11. Holmström M. Davidsson Å. Hellgren J. Allergisk rinit drabbar en trejedel av befolkningen. Läkartidningen. 2016,113DSAS_M