Svårbehandlad astma eller svår astma?

Bakgrund

Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftvägarna som drabbar miljontals människor världen över. En liten andel av dessa patienter lider av svår astma, där sjukdomen förblir okontrollerad trots intensiv behandling. Men hur många har egentligen inte svår refraktär astma – en form som inte förbättras trots god följsamhet och korrekt inhalationsteknik?

Syfte och metod

En nederländsk studie¹ har undersökt prevalensen av svår refraktär astma enligt internationella konsensusdefinitioner². Genom att analysera receptdata från 65 apotek och skicka ut frågeformulär till över 5 000 patienter, kunde forskarna identifiera vuxna med astma som behandlades med högdos inhalationssteroider och långverkande beta-2-agonister (LABA), med eller utan perorala kortikosteroider. Klinisk implikation: Medvetenhet om prevalensen av svår refraktär astma, i kontrast till svårbehandlad astma, kan bidra till att undvika både under- och överbehandling, vilket i sin tur minskar vårdkostnader och onödiga biverkningar¹.

Resultat

Av de analyserade patienterna hade 17,4 % av den astmatiska populationen svårbehandlad astma. Men endast 3,6 % uppfyllde kriterierna för svår refraktär astma – motsvarande cirka 10,4 patienter per 10 000 invånare. Detta är betydligt lägre än tidigare uppskattningar på 5–10 %^3,4.

_{Utarbetad från FIG 2, Hekking PPW et al. Journal of Allergy and Clinical Immunology. 2015;135(4):896–902. Resultat. Högintensiv behandling, högdoserade ICS (>1000 mg/dag flutikasonekvivalent) plus en LABA eller medelhöga till höga doser av ICS (500–1000 mg/dag flutikasonekvivalent) plus dagliga OCS plus ett recept på en LABA.}

Klinisk betydelse

Studien visar att många patienter med svårbehandlad astma inte har refraktär astma, utan snarare brister i följsamhet eller inhalationsteknik^5,6. Detta har stor betydelse för behandlingsstrategier.

Regulatorisk och ekonomisk påverkan

Eftersom endast 3,6 % av den astmatiska populationen uppfyller kriterierna för svår refraktär astma¹, är det viktigt att korrekt identifiera dessa patienter. En tydlig distinktion mellan svårbehandlad och svår refraktär astma kan bidra till mer kostnadseffektiv vård, genom att undvika överbehandling med exempelvis systemiska kortikosteroider eller dyra biologiska läkemedel. Detta minskar risken för onödiga biverkningar och bidrar till en mer hållbar användning av vårdresurser¹.

Slutsats

För sjukvårdspersonal är det avgörande att skilja mellan svårbehandlad och svår refraktär astma. En strukturerad utvärdering av följsamhet och inhalationsteknik bör vara en självklar del av behandlingsplanen.

Kliniker bör vara medvetna om skillnaden mellan dessa två tillstånd och noggrant utvärdera potentiella förvärrande faktorer, särskilt bristande följsamhet och felaktig inhalationsteknik. Med en prevalens på 3,6 % kan subfenotyper av svår refraktär astma kvalificeras som sällsynta sjukdomar, vilket förhoppningsvis underlättar utveckling och subventionering av nya målinriktade behandlingar¹.

Referenser:

1. Hekking PPW et al. Journal of Allergy and Clinical Immunology. 2015;135(4):896–902.
2. Bel EH et al. Thorax. 2011;66:910–917.
3. Barnes PJ, Woolcock AJ. European Respiratory Journal. 1998;12:1209–1218.
4. Busse WW et al. Journal of Allergy and Clinical Immunology. 2000;106:1033–1042.
5. Murphy AC et al. Thorax. 2012;67:751–753.
6. Rootmensen GN et al. Journal of Aerosol Medicine and Pulmonary Drug Delivery. 2010;23:323–328.
7. Moore WC et al. American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine. 2010;181:315–323.
8. Wenzel SE, Busse WW. Jou

Publikationer

Ett andetag för klimatet