Tänk om det hade räckt med en enda inhalator - som dessutom är bättre för vår planet?
Publikationer | 2025-10-09
Astmabehandlingen blir enklare, smartare och mer miljövänlig i takt med att läkarna i allt större utsträckning ordinerar kombinationsinhalatorer som förstahandsvalet mot astma. För att förstå vilken skillnad kombinationsinhalatorer kan göra måste vi först titta på de inhalatorer som i dagsläget används för behandling av astma och KOL. De flesta patienter känner igen sina inhalatorer på färgen – oftast har man en som man använder varje dag och en annan som man tar till när man får symtom. Men det är inte den enda skillnaden. Läkemedlen kan ges med hjälp av två typer av apparater: sprayinhalatorer (MDI, även kallade dosreglerade inhalatorer) och pulverinhalatorer (DPI).
”Båda kan vara effektiva, men när det gäller koldioxidavtrycket kan skillnaden mellan olika inhalatorer vara häpnadsväckande”, säger professor Christer Janson, lungspecialist vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. ”Jag möter fortfarande kollegor som inte har en aning om den här skillnaden och blir väldigt förvånade när de hör detta.”
Janson minns hur han själv reagerade när han först fick informationen 2017. ”Ett team visade mig några tidiga siffror på koldioxidavtrycket från MDI-inhalatorer och jag blev chockad. Utsläppen av växthusgaser från den lilla mängd drivmedel som används för varje inandning var mycket större än jag förväntat mig. Jag insåg att jag måste undersöka detta närmare.”
Jansons aha-upplevelse ledde till en forskningsresa som kulminerade i en expertgranskad studie 2020, nu citerad i riktlinjerna för Global Initiative for Asthma (GINA)1. Man jämförde där koldioxidutsläppen från inhalatorer under hela livscykeln.2 Resultaten var banbrytande. Genom att byta från en MDI till en DPI kan man minska koldioxidavtrycket med upp till 85 %.3 En större observationsstudie från CARBON-programmet bekräftade detta och visade att en stor del av de totala utsläppen i Europa och Kanada är kopplade till användning av inhalatorer.4
Varför typen av inhalator har betydelse för miljön
Trots att de förskrivs i stor utsträckning är det inte alla som förstår skillnaden mellan dosreglerade inhalatorer (MDI), som sprayar en fin dimma av läkemedlet med hjälp av en trycksatt gas, och pulverinhalatorer (DPI), där det krävs ett andetag för att man ska få i sig läkemedlet.
”Det är inte bara inhalatorn i sig som är viktig utan även hur du använder den och hur ofta”, förklarar Janson.
MDI kräver noggrann samordning mellan tryckningen på inhalatorn och inandningen. Helst ska den användas med en spacer, en plastbehållare som underlättar att läkemedlet kommer ner i lungorna och inte hamnar i munnen eller halsen. DPI däremot aktiveras av andningen, behöver ingen spacer och enligt Jansons erfarenhet tycker patienterna att DPI är lättare att använda på rätt sätt.
”Många får båda typerna utskrivna och det är då förvirring uppstår”, säger Janson. ”Inandningstekniken skiljer sig åt. Med en MDI ska man andas långsamt och jämnt, och med en DPI snabbt och kraftfullt. Blandar man ihop detta får man inte i sig den medicin man behöver.”
Koldioxidavtrycket blir också högre om astman inte är väl kontrollerad. Det beror på att dålig kontroll ofta leder till överanvändning av inhalatorer, varav de flesta är MDI och släpper ut höga halter av växthusgaser vid varje puff. ”Det är dåligt för både patienten och planeten.”
Ett enklare sätt att hantera astma
Lyckligtvis finns det ett vinnande koncept: en kombinationsinhalator. Behandling med en inhalerad kortikosteroid (ICS) för långsiktig symtomkontroll kombinerat med formoterol för snabb symtomlindring är ett mycket effektivt och patientvänligt alternativ.1
Enligt Janson hjälper formoterol till att snabbt öppna upp luftvägarna och ge lindring. Dessutom håller det dem öppna längre och verkar i upp till 12 timmar varje gång. Det innebär att formoterol kan användas både för att lindra symtom och som rutinmässig daglig behandling. Kortikosteroiderna förebygger och minskar svullnad och inflammation i lungorna.
”Detta är det bästa av två världar”, säger Janson. ”Patienterna får lindring direkt och dessutom behandlas den underliggande inflammationen som är själva orsaken till astmasymtomen.” Och det bästa av allt – eftersom behandlingen kan ges med pulverinhalator har den ett mycket lägre miljöavtryck än traditionell spraybehandling. Framstegen inom inhalatortekniken gör också att vissa MDI kan minska utsläppen genom att använda nästa generations drivmedel, vilket bidrar till det övergripande målet att göra astmavården mindre skadlig för miljön.
Hälsan ska alltid komma i första hand
När det gäller astmabehandling står en sak klar: ingen ska riskera sin hälsa för att minska sitt koldioxidavtryck. Personer med astma ska alltid utgå från vad som fungerar för dem själva och först därefter fundera över vad som är bäst för planeten. MDI med spacer är fortfarande det bästa behandlingsvalet för en del patienter, t.ex. små barn och vissa äldre som behöver hjälp med att ta sina mediciner. I nödsituationer är MDI med spacer mycket vanligare och mer välkända än DPI, och är därför i en del fall oumbärliga.
Enligt Janson kan cirka 90 % av alla som har astma eller KOL behandlas lika effektivt – och enklare – med en DPI. Och enkelheten är viktig eftersom färre inhalatorer, med färre steg, innebär att sannolikheten för att patienterna använder sitt läkemedel korrekt och konsekvent ökar. Enligt Janson behöver patienter med välskött astma färre doser av lugnande medel och färre sjukhusbesök. Detta minskar symtomen, förbättrar det dagliga livet och sänker koldioxidavtrycket från astmavården.⁵
”Ju bättre kontroll vi har över astmasjukdomen, desto bättre är det för patienterna och planeten”, säger Janson.
Ökande medvetenhet om inhalatorer och klimat
Över hela Europa ökar medvetenheten om klimatvänlig astmavård. Sverige har till exempel i lokala riktlinjer redan börjat märka MDI-inhalatorer med symboler som visar deras större koldioxidavtryck. Nya EU-regler kommer snart att kräva att MDI-förpackningarna märks med koldioxidavtryck för att hjälpa patienter och läkare att göra smartare val.
Samtidigt rekommenderar GINA-riktlinjerna att man tar hänsyn till klimatpåverkan när man väljer inhalator. Medvetenheten ökar alltså bland läkare och patienter, men för vissa är MDI fortfarande det bästa alternativet för lindrande behandling. Det är en gammal vana.6
”De tycker om den kalla luftpuffen från en MDI. Det får dem att känna att den fungerar. Men den känslan betyder ofta att läkemedlet stannar i halsen och inte når till lungorna”, förklarar Janson.
Janson har en kollega, en läkare inom en annan specialitet, som har levt med astma i många år men aldrig fått någon riktigt effektiv behandling.
”När hon hade börjat med kombinationsbehandlingen kom hon tillbaka till mig och sa: ’Min tennis har blivit så mycket bättre!’” Janson skrattar. ”Hon kunde äntligen vistas utomhus igen utan symtom. Hon hade inte insett hur mycket hon hade gått miste om förrän hennes astma var riktigt under kontroll.”
Professor Christer Janson är en ledande svensk expert inom lungmedicin, verksam vid Uppsala universitet. Han har en medicinsk examen och en doktorsexamen och har ägnat årtionden åt att forska om astma, allergier och lunghälsa och har bidragit till över 600 vetenskapliga publikationer. Hans arbete har bidragit till vår förståelse och behandling av kroniska luftvägssjukdomar. På senare år har Janson också uppmärksammat astmabehandlingarnas miljöpåverkan och visat att byte till pulverinhalatorer avsevärt kan minska utsläppen av växthusgaser – utan att äventyra patientvården. Hans forskning bygger broar mellan hälsa och hållbarhet och ger insikter som är viktiga både för människorna och planeten.
Referenser:
- Global Initiative for Asthma. (2025). Global strategy for asthma management and prevention: uppdaterad 2025. https://ginasthma.org
- Janson C, Henderson R, Löfdahl M, Hedberg M, Sharma R, Wilkinson A. (2020) Carbon footprint impact of the choice of inhalers for asthma and COPD. Thorax, 75(1):82–84. https://doi.org/10.1136/thoraxjnl-2019-213744
- Vartiainen V, Woodcock AA, Wilkinson A, et al. (2024) Thoughtful prescription of inhaled medication has the potential to reduce inhaler-related greenhouse gas emissions by 85%. BMJ Open Respiratory Research, 11:e001782. https://doi.org/10.1136/bmjresp-2023-001782
- Janson C, Maslova E, Wilkinson A, Penz E, Papi A, Budgen N, Vogelmeier CF, Kupczyk M, Bell J, Menzies-Gow A (2022). The carbon footprint of respiratory treatments in Europe and Canada: an observational study from the CARBON programme. Eur Respir J. 2022 aug 10;60(2):2102760. https://doi.org/10.1183/13993003.02760-2021
- Wilkinson, A. J. K., Maslova, E., Janson, C., Radhakrishnan, V., Quint, J. K., Budgen, N., Tran, T. N., Xu, Y., Menzies-Gow, A., & Bell, J. P. (2024). Greenhouse gas emissions associated with suboptimal asthma care in the UK: the SABINA healthCARe-Based envirONmental cost of treatment (CARBON) study. Thorax, 79(5), 412–421. Förhandspublicering online. https://doi.org/10.1136/thorax-2023-220259
- Janson C, Wilkinson A, Hisinger-Mölkänen H, Alcázar Navarrete B, Beeh KM, Lavorini F, Kankaanranta H, Pritchard J, Suppli Ulrik C, Bansal A, Lähelmä S, Lehtimäki L. How to move towards more sustainable asthma care in Europe: an expert opinion paper. Breathe (Sheff). 2025 maj 13;21(2):240229. doi: 10.1183/20734735.0229-2024. PMID: 40365092; PMCID: PMC12070203. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/40365092/
Av Laurel Colless
Var den här artikeln användbar för dig?
